Nattduksbordet
På mitt nattduksbord, eller inte på men på golvet precis bredvid, ligger en samling böcker och tidningar med helt olika innehåll. Samlingen skvallrar om mina intressen och om mig som person. Nå, vad hittar man på golvet? Jo, Tidningen Buffé, Mer redo än du anar (Brian D. McLaren), Offside, Bibeln, Spela poker som proffsen (Phil Hellmuth Jr.) och Årsredovisning för Kabe AB. Jag kan tycka att jag är ganska gränslös, eller åtminstone med vida gränser. Det finns säkerligen de som tycker jag är en mupp som bor i världens minsta hage, så för att lyfta detta från mina referenser ställer jag en frågeställning, "Hur hjälper vi människor närmre Gud i vår församling?". Många gånger känner jag att vi i församlingen är väldigt enkelspåriga. Vecka in och vecka ut gör vi på samma sätt, ibland skapar vi mötesplatser med annan karaktär än den vanliga för att tillmötesgå de som inte passar in i systemet. Men hur möter vi de människor som vägrar ställa sig i en fåra, de som vill kunna göra vägbyten, de som kanske till och med väljer att gå vid sidan om vägen? Vågar vi blanda om, skulle det bara leda till kaos? Det kanske inte finns någon vettig anledning att blanda ikoner med Maria och tungotal, eller?
Att vara eller att bli
Ett liv som går för mycket på räls kan få mig smått understimulerad, ett visst mått av problem och utmaning måste jag nästan ha, annars finns ju inget att lösa. Senaste tiden har gått mycket på vana och rutin men nu har jag verkligen hittat en utmaning. Jag fick frågan "Vad tror du Gud har för planer för dig?". I efterhand har det slagit mig att det är ju en så typisk fråga. Man tänker att Gud har en plan som innebär att man ska förflyttas eller förändras. Man ska ta sig från punkt A till punkt B. Man ska röra sig, för en båt i rörelse är lättare att ändra kurs på än en stillastående båt. Man ska vara öppen för Guds ledning. Har du hört det förut?
Men? Tänk om Du faktiskt är där det är tänkt? Tänk om din rörelse för dig ifrån din plats? Jag har snarare upplevt att punkt B kommit till mig och inte tvärtom. Jag tänker på Jesus, hur var det för honom? Kom Jesus till folket eller folket till Jesus? I stor utsträckning kom folket till Jesus och Jesus levde i Guds ledning i den omgivning han befann sig i.
Hur förändras mitt förhållande till Gud om jag inser att jag lever på den plats som Gud just nu vill? Hur prioriterar jag min tid? Hur använder jag mina pengar? Vad gör jag för mina grannar? Hur behandlar jag mina vänner omkring mig i vardagen om det är dessa som "Gud gett mig?" Här finns inte tid för understimulans!
Så på tal om verkligheten omkring mig just nu?
Så här i fotbolls tider vill jag slå iväg några världsliga passningar också.
En vän (willarmersson.blogg.se) är nöjd med att Pizza killarna känner igen honom, kompis du har lite kvar att jaga ikapp där, jag ska få nästa pizza gratis på lokala pizzerian! Men å andra sidan så har väl det lett till att han är 15 minuter snabbare än mig på GBG-varvet nästa helg.
Me-generation
Stod och diskade idag, och en fundering slog mig. Eftersom det av någon anledning var en del disk hann jag tänka till.
Alla dessa låtsas världar? Vilken värld lever du i? Jag tror du lever i din egen värld och bara din egen värld. Man har referensramar, nog påverkas de av en massa olika influenser, media, vänner, familj, miljö osv. Men i slutänden är det ändå din egen tolkning av det som sätter dina ramar. Hemskt? Det är också till stor del du själv som sätter upp dina förutsättningar. Exempel, i fredags jobbade och skulle därefter vara ledig till helgen. Skulle sluta 14:30 och var helt inställd på det. Efter lite miss förstånd med schemat kommer min avbytare klockan 16:00. I huvudet var jag ledig och jag blev helt enkelt väldigt trött. Men så finns det dagar då man är inställd på att jobba 10-12 timmar, inga problem. Du bygger själv din referensram, du bestämmer själv vad som är jobbigt och vad som är lätt. Du definierar själv olika känslor.
Var det någon som viskade Me-generation? Hemskt?
Jorden snurrar runt sin axel, är Du dess axel? Jag tycker det låter ganska otäckt. Me-me-me det tar kål på oss. När blir vi positivt överraskade? När tillåter vi Gud gör mirakler? Hur liten blir Gud om det är en Gud som passar in i dina referensrammar, är inte Gud större än så? Snälla bevisa för mig att är livet är större än vad som får plats inom min ram!